.

Kan man ha sådan tur att koliken har lugnat sig nu efter "15" olika ersättningar och "20" olika magdroppar? (Mm missbrukare innan han fyllt 1 månad, bra där, haha!)

Så underbart skön dag har vi haft, jag och min bebis. Detta är nog första dagen som jag självmant valt att stanna inne hela förmiddagen med honom, vilket känns som en enorm befrielse då man alltid rusat ut halvt från vettet mitt i klimakteriesvettningar med vagnen för att få tyst på kolik-skriken. Men han skötte sig exemplariskt och vi njöt hela dagen med full energi när pappa väl kom hem!

Nu har älsklingen äntligen fått fast tjänst också. Helt suveränt, en tryggad framtid när man har barn är ju guld värt. Nu är det bara mamma kvar, men jobbsökandet får allt vänta en stund till, nu ska jag bara njuta av livet med min älskade son!



En busig tiger!

Så äntligen har man en liten stund över till att skriva lite blogg också. Tid är en dyrbara vara i det här hushållet numera.

Stackars bebis och stackars mamma och pappas öron... Lilleman har kolik så det skriker om det. Bokstavligt talat... Vi har köpt och använt minifom i över en veckas tid nu och det har ju fungerat relativt bra. Sedan gjorde älsklingen det första och största misstaget; glömde dropparna hemma när vi var på bröllop! Efter det har ingenting varit sig likt och kolikskriken som kunde hålla på i ca 4 timmar innan har ökat på en halv sekund till 8-9 timmar istället. Han glömmer nog aldrig gulddropparna hemma igen...!

Annars så rullar livet på i sedvanlig ordning, väntar på spännande besked från älsklingens jobb... Ja livet känns ju lite roligare om allting är någorlunda tryggat!



Älskade barn i en underbar stund!