Ny vecka, nya upptåg
Så var det måndag igen och våran kära son väckte oss kl 03 inatt för aktivitet.
Har som tur är en tid till öronspecialisten på tisdag så att vi äntligen kan få fason på alla inflammationer i öron, näsa & hals. Tror verkligen att vätska bakom öronen är en stor bov i att få sömnen att fungera, han vill ju inte ligga ner när det blir tryck i öronen. Jag fasar lite smått för att mina armar inte kommer räcka till när den nya är på väg nu också, det blir en prövning om bådas nätter skall vara ur balans! Förövrigt väntar jag fortfarande på min snitt-tid som jag hoppas kommer denna veckan!
Iövrigt så är han inne i världens busperiod, förstår verkligen när man busar och leker, kastar saker omkring sig för att se våra reaktioner, drar av sig sina sockar så fort man sätter på dem, spottar mat (mindre skoj!) och som nu imorse, jagar mig med borsten i högsta hugg... Haha, underbara unge. Klättrar överallt där han kommer åt, springer på tills han stupar. Just nu längtar vi bara tills snön och isen är borta så att han kan få på sig ett par skor och äntligen få chansen att springa runt uthomhus nu när han tränat upp sig så bra här hemma. Lill-hulken som morfar säger.
Mamma måste se oborstad ut...
Ja okej mormor, det var väl inte riktigt just den här mössan mamma ville ha åt mig!
Har som tur är en tid till öronspecialisten på tisdag så att vi äntligen kan få fason på alla inflammationer i öron, näsa & hals. Tror verkligen att vätska bakom öronen är en stor bov i att få sömnen att fungera, han vill ju inte ligga ner när det blir tryck i öronen. Jag fasar lite smått för att mina armar inte kommer räcka till när den nya är på väg nu också, det blir en prövning om bådas nätter skall vara ur balans! Förövrigt väntar jag fortfarande på min snitt-tid som jag hoppas kommer denna veckan!
Iövrigt så är han inne i världens busperiod, förstår verkligen när man busar och leker, kastar saker omkring sig för att se våra reaktioner, drar av sig sina sockar så fort man sätter på dem, spottar mat (mindre skoj!) och som nu imorse, jagar mig med borsten i högsta hugg... Haha, underbara unge. Klättrar överallt där han kommer åt, springer på tills han stupar. Just nu längtar vi bara tills snön och isen är borta så att han kan få på sig ett par skor och äntligen få chansen att springa runt uthomhus nu när han tränat upp sig så bra här hemma. Lill-hulken som morfar säger.
Mamma måste se oborstad ut...
Ja okej mormor, det var väl inte riktigt just den här mössan mamma ville ha åt mig!
Ny bil
Äntligen har vi fixat en ny bil! Känns skönt att vara som alla andra "Svensson" igen haha.
Bara att åka till affären och handla och få plats med allt känns så skönt... Små vardagliga saker som man tar förgivet.
Mika stackarn håller på att åka på öroninflammation igen, men nu har vi dock fått en tid till öronläkaren och nu håller jag alla tummar & tår för rör i öronen. Men det betvivlar jag nästan inte att han får, han har ju öronproblem varje månad stackaren...
Iövrigt är jag tacksam för våran underbara lilla son som tror att han är 2 år snarare än 8 månader. Utveckligen går i rasande tempo och han springer & klättrar ju redan som om han aldrig gjort annat... Får springa minst 20 gånger på förmiddagen och hämta honom från köket och diverse andra "roliga" ställen han kommer på att utforska. Men mitt i allt är det superskönt med ett aktivt barn, han kommer ju redan vara självständig när den andre beräknar titta ut. Bara i detta nu klättrar han upp i min famn och ska hjälpa till att skriva på datorn... Får väl se vilken atletisk stjärna han vill bli sen när det gäller, för han har ju verkligen rätta glöden nu!
Vem behöver föräldrar när man kan själv?
Hjälpa mamma att leta fram tvättinstruktioner till mattan...
Bara att åka till affären och handla och få plats med allt känns så skönt... Små vardagliga saker som man tar förgivet.
Mika stackarn håller på att åka på öroninflammation igen, men nu har vi dock fått en tid till öronläkaren och nu håller jag alla tummar & tår för rör i öronen. Men det betvivlar jag nästan inte att han får, han har ju öronproblem varje månad stackaren...
Iövrigt är jag tacksam för våran underbara lilla son som tror att han är 2 år snarare än 8 månader. Utveckligen går i rasande tempo och han springer & klättrar ju redan som om han aldrig gjort annat... Får springa minst 20 gånger på förmiddagen och hämta honom från köket och diverse andra "roliga" ställen han kommer på att utforska. Men mitt i allt är det superskönt med ett aktivt barn, han kommer ju redan vara självständig när den andre beräknar titta ut. Bara i detta nu klättrar han upp i min famn och ska hjälpa till att skriva på datorn... Får väl se vilken atletisk stjärna han vill bli sen när det gäller, för han har ju verkligen rätta glöden nu!
Vem behöver föräldrar när man kan själv?
Hjälpa mamma att leta fram tvättinstruktioner till mattan...
Frukost i naturen
Har just avnjutit min frukost i vardagsrums fönstret med de två rådjuren som frekvent besöker våran gård. Härlig syn när de kommer i skogsdungen alldeles utanför fönstret och ibland bara befinner sig 5 meter ifrån en! Folk är ju dumma som slänger ut mat till dem här så de har lärt sig hur man bryter sig in under stängslet, men visst är det en mysig syn, iaf för oss som inte har rabatter utomhus...
Idag ska vi åka till Östra för ännu ett möte med Aurora BM och det känns skönt, hon är utbildad inom KBT också så hon hade en helhet som många andra saknar, det kändes verkligen som om hon var den första som förstod allt med min förlossning och därefter. Guld värt att det finns sådana människor...! Jag sätter hela min tillit till att hon ger mig en superfin upplevelse med nästa barn, det känns så oerhört tryggt och jag känner mig nästan taggad nu.
Härligt va?
Idag ska vi åka till Östra för ännu ett möte med Aurora BM och det känns skönt, hon är utbildad inom KBT också så hon hade en helhet som många andra saknar, det kändes verkligen som om hon var den första som förstod allt med min förlossning och därefter. Guld värt att det finns sådana människor...! Jag sätter hela min tillit till att hon ger mig en superfin upplevelse med nästa barn, det känns så oerhört tryggt och jag känner mig nästan taggad nu.
Härligt va?
2011
