Sammanfattningar av båda graviditeterna
Så kom den sista sammanfattningen av sista graviditeten... Har slängt med både Mikas och Arons, tänk att man gått igenom allt detta för 2 fantastiska liv!
♥ Sammanfattning av graviditeten - Aron ♥
När fick du reda på att du var gravid?
24 juli
Blev det en chock?
Minst sagt...
Hur tog din partner det?
Han blev nog lika överrumplad.
Hur gammal var du?
23
Hade du mycket halsbränna?
Knappt någon alls denna gången!
Spydde du mycket?
Nja lite i början.
Var det någon favoriträtt som ändrades?
Nej
Hade du mycket foglossning?
Inte lika mycket som första gången men visst kändes det.
Hade du sammandragningar?
Ja en hel del på slutet så man fick stanna upp och andas lite.
Ditt sf mått som störst?
Hmm översta kurvan men han kom ju tidigare så vet inte just nu.
Har du fått bristningar?
Inga nya sen sist iaf.
Trodde du att det var en pojke eller flicka?
Både och, i början trodde jag mer på tjej faktiskt!
Vad hoppades du på?
En stark och frisk bebis
Hade du mycket vätska i kroppen?
Nej knappt alls denna gången, skönt!
Hur mycket gick du upp i vikt?
4 kg
Hur ser du på graviditeten idag?
Det gick så fruktansvärt snabbt så jag hann knappt märka att jag var gravid förrän de sista veckorna på slutet, det var ju full rulle med storebror redan.
Hur ville du att din förlossning skulle se ut?
Planerad och stillsam, planerna sprack ju när han ville ut tidigare, men det gick ändå relativt smidigt och snabbt.
Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt?
Akut sectio, han ville inte vänta men det blev snäppet lugnare kejsarsnitt än med storebror iaf! En jättebra upplevelse måste jag säga.
Gick du över tiden?
Nej, 37+5 tittade han ut.
När började din förlossning?
Natten mot torsdag den 17;e kl 12 på natten small det till av förvärkar i enbart ryggen. Så jag reflekterade inte så mycket mer på det än att jag inte fick sova den natten. Sen åkte jag till Fröja på kontroll för att det fortsatte spänna i ryggen under dagen, där fick jag beskedet "Packa bebiskläderna, ät, åk in till förlossningen".
Hur lång tid tog det?
Runt 16h hemma med ryggvärk, knappt 50 minuter från att vi satte foten på förlossningen. (Kom in 18.30, 19.00 beslutades om akutsnitt och 19.27 var han redan ute.)
Hur mycket var du öppen när ni kom in?
Runt 3-4cm skulle jag tro, de vågade inte reta upp det hela för mycket.
Vad tyckte du var jobbigast?
Att det gick så fort i början, trodde aldrig att det skulle bli så snabba besked när vi åkte in, trodde jag skulle få spendera natten på förlossningen och snittas planerat dagen efter eller så, men bebis hjärtljud diffade på 200-80 slag så han var för stressad för att få vara kvar.
Var du rädd för något?
Spinaebedövningen, det är vidrigt att känna någon rota runt i ryggraden på en. Sen var det väl inte allt för trevlig tanke att känna/höra när de öppnar upp kroppen på en heller, men det var absolut ingen fara eller läskigt alls när man väl låg där.
Grät du?
Ja, när jag hörde bebis skrika på en gång, storebror tog det en stund med, men här gick det på en gång!
Skrek du?
Nej.
Tog du nått smärtstillande?
Spinaebedövning (morfin)
Blev det komplikationer?
Inte mer än att bebis var hyperstressad i magen och att allt fick gå snabbt till.
Blev du sydd?
Ja i magen, höhö
Dragen med sugklocka?
Nej
Hur många var inne i förlossningsrummet?
11 personer, 12st med bebis!
Hade du någon nära med dig?
Pappa ♥
Hur stor var bebisen?
3625g & 48cm lång.
Blev det en pojke eller flicka?
Pojke
Vad fick den heta?
Aron Johannes Wilhelm Andersson
Hur ser du på förlossningen idag?
Sådan himla skillnad från sist, jag var medveten och med på varenda steg under hela förloppet. Jag kunde känna, se och vara med helt. Underbart! ♥
Vill du ha en till?
Nej nu räcker det va!
♥ Sammanfattning av graviditeten - Mika ♥
24 juli
Blev det en chock?
Minst sagt...
Hur tog din partner det?
Han blev nog lika överrumplad.
Hur gammal var du?
23
Hade du mycket halsbränna?
Knappt någon alls denna gången!
Spydde du mycket?
Nja lite i början.
Var det någon favoriträtt som ändrades?
Nej
Hade du mycket foglossning?
Inte lika mycket som första gången men visst kändes det.
Hade du sammandragningar?
Ja en hel del på slutet så man fick stanna upp och andas lite.
Ditt sf mått som störst?
Hmm översta kurvan men han kom ju tidigare så vet inte just nu.
Har du fått bristningar?
Inga nya sen sist iaf.
Trodde du att det var en pojke eller flicka?
Både och, i början trodde jag mer på tjej faktiskt!
Vad hoppades du på?
En stark och frisk bebis
Hade du mycket vätska i kroppen?
Nej knappt alls denna gången, skönt!
Hur mycket gick du upp i vikt?
4 kg
Hur ser du på graviditeten idag?
Det gick så fruktansvärt snabbt så jag hann knappt märka att jag var gravid förrän de sista veckorna på slutet, det var ju full rulle med storebror redan.
Hur ville du att din förlossning skulle se ut?
Planerad och stillsam, planerna sprack ju när han ville ut tidigare, men det gick ändå relativt smidigt och snabbt.
Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt?
Akut sectio, han ville inte vänta men det blev snäppet lugnare kejsarsnitt än med storebror iaf! En jättebra upplevelse måste jag säga.
Gick du över tiden?
Nej, 37+5 tittade han ut.
När började din förlossning?
Natten mot torsdag den 17;e kl 12 på natten small det till av förvärkar i enbart ryggen. Så jag reflekterade inte så mycket mer på det än att jag inte fick sova den natten. Sen åkte jag till Fröja på kontroll för att det fortsatte spänna i ryggen under dagen, där fick jag beskedet "Packa bebiskläderna, ät, åk in till förlossningen".
Hur lång tid tog det?
Runt 16h hemma med ryggvärk, knappt 50 minuter från att vi satte foten på förlossningen. (Kom in 18.30, 19.00 beslutades om akutsnitt och 19.27 var han redan ute.)
Hur mycket var du öppen när ni kom in?
Runt 3-4cm skulle jag tro, de vågade inte reta upp det hela för mycket.
Vad tyckte du var jobbigast?
Att det gick så fort i början, trodde aldrig att det skulle bli så snabba besked när vi åkte in, trodde jag skulle få spendera natten på förlossningen och snittas planerat dagen efter eller så, men bebis hjärtljud diffade på 200-80 slag så han var för stressad för att få vara kvar.
Var du rädd för något?
Spinaebedövningen, det är vidrigt att känna någon rota runt i ryggraden på en. Sen var det väl inte allt för trevlig tanke att känna/höra när de öppnar upp kroppen på en heller, men det var absolut ingen fara eller läskigt alls när man väl låg där.
Grät du?
Ja, när jag hörde bebis skrika på en gång, storebror tog det en stund med, men här gick det på en gång!
Skrek du?
Nej.
Tog du nått smärtstillande?
Spinaebedövning (morfin)
Blev det komplikationer?
Inte mer än att bebis var hyperstressad i magen och att allt fick gå snabbt till.
Blev du sydd?
Ja i magen, höhö
Dragen med sugklocka?
Nej
Hur många var inne i förlossningsrummet?
11 personer, 12st med bebis!
Hade du någon nära med dig?
Pappa ♥
Hur stor var bebisen?
3625g & 48cm lång.
Blev det en pojke eller flicka?
Pojke
Vad fick den heta?
Aron Johannes Wilhelm Andersson
Hur ser du på förlossningen idag?
Sådan himla skillnad från sist, jag var medveten och med på varenda steg under hela förloppet. Jag kunde känna, se och vara med helt. Underbart! ♥
Vill du ha en till?
Nej nu räcker det va!
♥ Sammanfattning av graviditeten - Mika ♥
När fick du reda på att du var gravid?
29 augusti
Blev det en chock?
Japp
Hur tog din partner det?
Han försökte övertala mig till att testet måste ju visa negativt för det var två streck haha, något chockad.
Hur gammal var du?
22
Hade du mycket halsbränna?
Oja, mycket i slutet
Spydde du mycket?
Inte en endaste gång
Var det någon favoriträtt som ändrades?
Nej
Hade du mycket foglossning?
Ja, blev sjukskriven de 2 sista månaderna
Hade du sammandragningar?
Knappt några kännbara, någon vecka innan förlossningen hade jag lite
Ditt sf mått som störst?
Hmm 40 tror jag
Har du fått bristningar?
Ja lite här och var, magen blev ju stoor!
Trodde du att det var en pojke eller flicka?
Känslan sa pojke på en gång faktiskt. Vi kunde inte ens föreställt oss en tjej och jag handlade kläder till en pojke innan jag visste könet
Vad hoppades du på?
En stark och frisk bebis
Hade du mycket vätska i kroppen?
Japp, 4.7kg bebis och resten av de 15 kg var vätska som försvann på 1 vecka efter fl.
Hur mycket gick du upp i vikt?
15 kg
Hur ser du på graviditeten idag?
Vad fort det gick ändå! Och oj vad nästa gång kan få vänta en stund till...
Hur ville du att din förlossning skulle se ut?
Ville ha en normal förlossning, men så blev det ju icke
Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt?
Urakut sectio, kejsarsnitt
Gick du över tiden?
Ja, 40+3
När började din förlossning?
I bilen på tisdagkvällen runt 17.30. Gick hemma i tolv timmar med regelbundna värkar innan vi åkte in
Hur lång tid tog det?
12h hemma, 12h på sjukhuset
Hur mycket var du öppen när ni kom in?
1-3cm (olika upplysningar)
Vad tyckte du var jobbigast?
Eeh... När EDA;n inte tog och värkarna försvagades, vilket resulterade i verkningslösa krystvärkar.
Var du rädd för något?
Att spricka (standard rädsla?), kejsarsnitt
Grät du?
Ja
Skrek du?
Det skall gudarna veta att barnmorskorna och mammor i angränsande rum kan intyga...
Tog du nått smärtstillande?
Lustgas, EDA och tillsist morfin
Blev det komplikationer?
Ja, krystvärkarna var vaga och bebis var för stor, han fastnade vid spinae (Det värsta jag varit med om, att inte få ut det som kroppen desperat försöker med, utan någon effekt alls). Slutade med sugklocka som misslyckades och halvt medvetslös blev jag informerar om urakut kejsarsnitt där de ville söva mig, fast riskerna var för stora så jag fick vara vaken. Som tur var fick älsklingen vara med då ♥
Blev du sydd?
Nej
Dragen med sugklocka?
Ja, 2 misslyckade försök som resulterade i hemska sår på bebis bakhuvud
Hur många var inne i förlossningsrummet?
I början; Jag, pappa och en BM. I slutet: 2 fl specialister/läkare, 3-4 barnmorskor/sköterskor och pappa
Hade du någon nära med dig?
Pappa ♥
Hur stor var bebisen?
4745g och 54cm
Blev det en pojke eller flicka?
Pojke
Vad fick den heta?
Mika Johannes Wilhelm Andersson
Hur ser du på förlossningen idag?
Hemsk. Fast det slutade ju så fantastiskt när jag väl hade min älskade lilla pojk i armarna... ♥
Vill du ha en till?
Hoppas på en till, men det får allt vänta några år till, vill finnas här för min son i första hand
29 augusti
Blev det en chock?
Japp
Hur tog din partner det?
Han försökte övertala mig till att testet måste ju visa negativt för det var två streck haha, något chockad.
Hur gammal var du?
22
Hade du mycket halsbränna?
Oja, mycket i slutet
Spydde du mycket?
Inte en endaste gång
Var det någon favoriträtt som ändrades?
Nej
Hade du mycket foglossning?
Ja, blev sjukskriven de 2 sista månaderna
Hade du sammandragningar?
Knappt några kännbara, någon vecka innan förlossningen hade jag lite
Ditt sf mått som störst?
Hmm 40 tror jag
Har du fått bristningar?
Ja lite här och var, magen blev ju stoor!
Trodde du att det var en pojke eller flicka?
Känslan sa pojke på en gång faktiskt. Vi kunde inte ens föreställt oss en tjej och jag handlade kläder till en pojke innan jag visste könet
Vad hoppades du på?
En stark och frisk bebis
Hade du mycket vätska i kroppen?
Japp, 4.7kg bebis och resten av de 15 kg var vätska som försvann på 1 vecka efter fl.
Hur mycket gick du upp i vikt?
15 kg
Hur ser du på graviditeten idag?
Vad fort det gick ändå! Och oj vad nästa gång kan få vänta en stund till...
Hur ville du att din förlossning skulle se ut?
Ville ha en normal förlossning, men så blev det ju icke
Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt?
Urakut sectio, kejsarsnitt
Gick du över tiden?
Ja, 40+3
När började din förlossning?
I bilen på tisdagkvällen runt 17.30. Gick hemma i tolv timmar med regelbundna värkar innan vi åkte in
Hur lång tid tog det?
12h hemma, 12h på sjukhuset
Hur mycket var du öppen när ni kom in?
1-3cm (olika upplysningar)
Vad tyckte du var jobbigast?
Eeh... När EDA;n inte tog och värkarna försvagades, vilket resulterade i verkningslösa krystvärkar.
Var du rädd för något?
Att spricka (standard rädsla?), kejsarsnitt
Grät du?
Ja
Skrek du?
Det skall gudarna veta att barnmorskorna och mammor i angränsande rum kan intyga...
Tog du nått smärtstillande?
Lustgas, EDA och tillsist morfin
Blev det komplikationer?
Ja, krystvärkarna var vaga och bebis var för stor, han fastnade vid spinae (Det värsta jag varit med om, att inte få ut det som kroppen desperat försöker med, utan någon effekt alls). Slutade med sugklocka som misslyckades och halvt medvetslös blev jag informerar om urakut kejsarsnitt där de ville söva mig, fast riskerna var för stora så jag fick vara vaken. Som tur var fick älsklingen vara med då ♥
Blev du sydd?
Nej
Dragen med sugklocka?
Ja, 2 misslyckade försök som resulterade i hemska sår på bebis bakhuvud
Hur många var inne i förlossningsrummet?
I början; Jag, pappa och en BM. I slutet: 2 fl specialister/läkare, 3-4 barnmorskor/sköterskor och pappa
Hade du någon nära med dig?
Pappa ♥
Hur stor var bebisen?
4745g och 54cm
Blev det en pojke eller flicka?
Pojke
Vad fick den heta?
Mika Johannes Wilhelm Andersson
Hur ser du på förlossningen idag?
Hemsk. Fast det slutade ju så fantastiskt när jag väl hade min älskade lilla pojk i armarna... ♥
Vill du ha en till?
Hoppas på en till, men det får allt vänta några år till, vill finnas här för min son i första hand
Titta vem som snackar... & öron-gnäll
Mika övar upp ordförrådet nu och det är så roligt!
"Mamma" är flitigt använt sen mer än 1 månad tillbaka, "pappa" kommer lite då och då men bara när han verkligen själv vill haha. Idag kom "Hej!", stackars unge som jag tjatat om hej hela tiden. Men det blir så per automatik när man ser honom glad som en solstråle när han upptäcker att man kommer till honom.
Så idag har vi lekt "hej"-leken och han fullkomligt exploderar av lycka när han får respons och känner sig förstådd. Älskade unge... 10 månader snart, 10 korta månader överfyllda av framsteg. Nå nåt roligt måste han ju få vara med om lilla vännen, så sjuk som han jämt är.
Nu är vi inne på 3;e öroninflammationen på 1 månad, i samma öra t om. Så fruktansvärt att en enkel förkylning skall sätta så svåra spår på våran son så att han varendaste gång utvecklar öroninflammation såfort någon nyser i hans närhet. Sjukvården suger och alla klagar på den, varför är det så fruktansvärt omöjligt att få en sjukvård som presterar iaf något bättre i ett i-land snarare än ett u-land? Man kan väl knappast klaga på att resurserna saknas... Blir så evinnerligt trött på att jämt ta fighten. Har iaf beställt hem hans journaler som jag ska smälla i facet på första bästa läkare nästa gång det är dags för öronen igen. Stackars barn som aldrig får vara frisk och sova som han vill, nej nätterna är fyllda av skriken från avgrunden p ga smärtan... Behöver jag säga hur ont det gör i mig?
Har dock lyckats byta sjukhus från Näl till Sahlgrenska, betydligt bättre resväg och öppettider.
Samtal med Näl:
Jag: Jag vill att ni skickar våra journaler samt remiss till Sahlgrenska.
Näl: Nej ni tillhör oss
Jag: Nej vi tillhör Göteborg
Näl: Nej!.. Ursäkta ett ögonblick.
(viskar till sin kollega; Du, tillhör inte Stenungsund till oss? Kollega: Vet inte, men vill hon byta får hon ju självklart det och vi skickar journaler.)
Näl: Jaha, då får vi ju allt se om de vill ta emot er där nu då.
Jag: Japp de vill de, tack för nada! KLICK!
Sura sköterskor som leker läkare och bödel i ett är rent vidrigt och tyvärr oftast dem som svarar i växeln... Fick dessutom tips på ett privatsjukhus som tar emot öronbarn som jag nog ringer om inte Sahlgrenska fungerar, mindre trevligt var dock att samma läkare som jobbar på Uddevalla sjukhus (han som tog emot oss i 5 minuter, bedömde att inget skulle göras och skickade hem oss med en klapp på axeln) jobbar på det privata sjukhuset också. Vi får hoppas att det är många andra som jobbar där också... För hans skull.
"Mamma" är flitigt använt sen mer än 1 månad tillbaka, "pappa" kommer lite då och då men bara när han verkligen själv vill haha. Idag kom "Hej!", stackars unge som jag tjatat om hej hela tiden. Men det blir så per automatik när man ser honom glad som en solstråle när han upptäcker att man kommer till honom.
Så idag har vi lekt "hej"-leken och han fullkomligt exploderar av lycka när han får respons och känner sig förstådd. Älskade unge... 10 månader snart, 10 korta månader överfyllda av framsteg. Nå nåt roligt måste han ju få vara med om lilla vännen, så sjuk som han jämt är.
Nu är vi inne på 3;e öroninflammationen på 1 månad, i samma öra t om. Så fruktansvärt att en enkel förkylning skall sätta så svåra spår på våran son så att han varendaste gång utvecklar öroninflammation såfort någon nyser i hans närhet. Sjukvården suger och alla klagar på den, varför är det så fruktansvärt omöjligt att få en sjukvård som presterar iaf något bättre i ett i-land snarare än ett u-land? Man kan väl knappast klaga på att resurserna saknas... Blir så evinnerligt trött på att jämt ta fighten. Har iaf beställt hem hans journaler som jag ska smälla i facet på första bästa läkare nästa gång det är dags för öronen igen. Stackars barn som aldrig får vara frisk och sova som han vill, nej nätterna är fyllda av skriken från avgrunden p ga smärtan... Behöver jag säga hur ont det gör i mig?
Har dock lyckats byta sjukhus från Näl till Sahlgrenska, betydligt bättre resväg och öppettider.
Samtal med Näl:
Jag: Jag vill att ni skickar våra journaler samt remiss till Sahlgrenska.
Näl: Nej ni tillhör oss
Jag: Nej vi tillhör Göteborg
Näl: Nej!.. Ursäkta ett ögonblick.
(viskar till sin kollega; Du, tillhör inte Stenungsund till oss? Kollega: Vet inte, men vill hon byta får hon ju självklart det och vi skickar journaler.)
Näl: Jaha, då får vi ju allt se om de vill ta emot er där nu då.
Jag: Japp de vill de, tack för nada! KLICK!
Sura sköterskor som leker läkare och bödel i ett är rent vidrigt och tyvärr oftast dem som svarar i växeln... Fick dessutom tips på ett privatsjukhus som tar emot öronbarn som jag nog ringer om inte Sahlgrenska fungerar, mindre trevligt var dock att samma läkare som jobbar på Uddevalla sjukhus (han som tog emot oss i 5 minuter, bedömde att inget skulle göras och skickade hem oss med en klapp på axeln) jobbar på det privata sjukhuset också. Vi får hoppas att det är många andra som jobbar där också... För hans skull.
Vart är vi?
Vart tror ni att vi är? Hemma såklart, i borgen, som ständigt är infekterad.
Haha ja det börjar kännas lite så... Hur mycket man än sanerar/städar så gror det liksom smittohärdar runtomkring. Så det spelar nog ingen roll hur renlig man är i hemmet, öppna ytterdörren och du får en fet bacillusk-smäll. Ja Mika är sjuk igen, denna gången höll hans tillfrisknande i ca 2 veckor.
Har räknat ut att han är frisk kanske 1-2 veckor/månad om ens det när det är som värst, behöver jag förklara hur trött jag är på infektioner? Öronläkaren sade ju att han var mer mottaglig för infektioner men det här är ju bara för mycket... 10 månader snart och han har inte varit helt frisk 1 enda av dessa. En liten förkylning hit och dit kan man ju ta, men tänk att ditt barn är sjuk hela tiden och allt du jobbat upp med rutiner kraschar ständigt... Tänk att inte få någon sammanhängande sömn på över 1 helt år...! BVC och MBHV-psykologen har t om rekommenderat en sjukskrivning så att vi får ta igen oss någon gång.
Iövrigt så, hans 2 friska veckor har flytit på galant. Välling-herraväldet är borta! Hurra! och han äter samt sover betydligt mycket bättre. Han orkar hela dagarna på ett annat sätt och är alltid pigg och glad, det är underbart och så det borde få vara för jämnan!
Mindre än 3 veckor kvar till snittet nu också... Nedräkningen har börjat på allvar och snart är livet i ännu mer rulljans igen.
Pussgurka!
Haha ja det börjar kännas lite så... Hur mycket man än sanerar/städar så gror det liksom smittohärdar runtomkring. Så det spelar nog ingen roll hur renlig man är i hemmet, öppna ytterdörren och du får en fet bacillusk-smäll. Ja Mika är sjuk igen, denna gången höll hans tillfrisknande i ca 2 veckor.
Har räknat ut att han är frisk kanske 1-2 veckor/månad om ens det när det är som värst, behöver jag förklara hur trött jag är på infektioner? Öronläkaren sade ju att han var mer mottaglig för infektioner men det här är ju bara för mycket... 10 månader snart och han har inte varit helt frisk 1 enda av dessa. En liten förkylning hit och dit kan man ju ta, men tänk att ditt barn är sjuk hela tiden och allt du jobbat upp med rutiner kraschar ständigt... Tänk att inte få någon sammanhängande sömn på över 1 helt år...! BVC och MBHV-psykologen har t om rekommenderat en sjukskrivning så att vi får ta igen oss någon gång.
Iövrigt så, hans 2 friska veckor har flytit på galant. Välling-herraväldet är borta! Hurra! och han äter samt sover betydligt mycket bättre. Han orkar hela dagarna på ett annat sätt och är alltid pigg och glad, det är underbart och så det borde få vara för jämnan!
Mindre än 3 veckor kvar till snittet nu också... Nedräkningen har börjat på allvar och snart är livet i ännu mer rulljans igen.
Pussgurka!
