Sjukhus x 2
Älskade älskade lilla Aron fick åka ambulans och ligger inne på Östra över natten med dropp. Han fick sådan grym magsjuka och iom att han är så liten så blev han snabbt dehydrerad.
Andra gången på denna veckan min älskling blev inlagd, i måndags låg han inne i 2 dygn för astmatisk andning vid förkylning.
Hans stackars lilla kropp har fått kämpa , jag vill aldrig mer se något utav mina barn i det skicket igen...!
Kom hem nu, Arne-tatis... <3
Nej mamma...
Jag har inte snortat, det är lillbrorsans ersättning... Suck... Och kaffe har han fixat med, allt pulver & filter i kannan kunde ju funkat!
Äntligen!
Äntligen har det kommit en app för blogg.se! Har väntat länge på det.
Livet rullar på som vanligt, dock börjar min lilla bebis att bli stor nu, både sitter och ål-kryper fram! Man börjar se ett ljus i tunneln och nästa sommar springer de förhoppningsvis båda två...
Men med nya färdigheter kommer ju såklart nya bekymmer. Mika är en rackare på att klättra och nå precis ALLT! Inte en lugn stund när han är med. Även fast vi plockat bort allt ur vår lägenhet så finner han på nya sätt och det tar aldrig slut... Jag undrar vart hans uppfinningsrikedom kommer ifrån? Hmm...
Startar upp igen
Fick en sådan nostalgi-känsla igår när jag gick igenom den här "gamla" bloggen och kände att jag skrivit ner en del milstolpar med Mika och vill så gärna fortsätta göra det med både honom och lillebror.
Idag var sista dagen på älsklingens semester, det känns... Vad bekväm man har blivit med allt under tiden, man kunde knappt förstå hur hemmet hann bli så sketet när han jobbade för att man hela tiden var två om det. Nu märker man, nu kommer man ihåg eftermiddagsgnäll med barnen, middag som ingen orkar laga men måste ändå, möten som måste anpassas till att båda är hemma o sv. Positivt värre!
Nåja, jag har ju åtminstone rotfyllningen att se framemot denna veckan haha...
Idag var sista dagen på älsklingens semester, det känns... Vad bekväm man har blivit med allt under tiden, man kunde knappt förstå hur hemmet hann bli så sketet när han jobbade för att man hela tiden var två om det. Nu märker man, nu kommer man ihåg eftermiddagsgnäll med barnen, middag som ingen orkar laga men måste ändå, möten som måste anpassas till att båda är hemma o sv. Positivt värre!
Nåja, jag har ju åtminstone rotfyllningen att se framemot denna veckan haha...
2-barns mamma
Det flyter på oväntat bra, ja iaf sålänge älskling är hemma...
Mika & Aron, Aron & Mika. Mammas pojkar... Helt otroligt att få 2 så fina små så fort, jag trodde aldrig livet skulle kännas i balans igen, men det börjar det göra. Lustigt nog så känns det mer balanserat nu än innan, men det beror nog mycket på att jag var gravid med foglossning och allt var så tungt med bara 1...!
Nu helt plötsligt är det fysiskt möjligt för kroppen att vara uppe senare än till 20.00 om kvällarna... Visst är det mer vakentid om nätterna med en liten till, men i motvikt till det så har Mika aldrig haft bättre nätter än nu. Vaknar max 1-3 gånger och efter lite vatten somnar han direkt om igen. Super!
Vad himla lätt man glömt allt med en nyfödd, ändå var det knappt 11 månader sen sist. Fast det praktiska handlaget sitter i ryggmärgen, det känns verkligen. Inte heller är de hälften så kaosartat som med första barnet, vilket märks såväl då jag i princip kan räkna på 1 hand hur många gånger jag hör Aron skrika på ett dygn. Han är änsålänge en sovbebis (upp emot 6h om natten!) och vi ber såklart att han får skonas från koliken som inte storebror fick... Det känns hemskt olycksbringande att ens säga/skriva ordet, men det är väl då man verkligen är medveten om innebörden också...
Nu ska jag njuta av min sovbebis!
Mika & Aron, Aron & Mika. Mammas pojkar... Helt otroligt att få 2 så fina små så fort, jag trodde aldrig livet skulle kännas i balans igen, men det börjar det göra. Lustigt nog så känns det mer balanserat nu än innan, men det beror nog mycket på att jag var gravid med foglossning och allt var så tungt med bara 1...!
Nu helt plötsligt är det fysiskt möjligt för kroppen att vara uppe senare än till 20.00 om kvällarna... Visst är det mer vakentid om nätterna med en liten till, men i motvikt till det så har Mika aldrig haft bättre nätter än nu. Vaknar max 1-3 gånger och efter lite vatten somnar han direkt om igen. Super!
Vad himla lätt man glömt allt med en nyfödd, ändå var det knappt 11 månader sen sist. Fast det praktiska handlaget sitter i ryggmärgen, det känns verkligen. Inte heller är de hälften så kaosartat som med första barnet, vilket märks såväl då jag i princip kan räkna på 1 hand hur många gånger jag hör Aron skrika på ett dygn. Han är änsålänge en sovbebis (upp emot 6h om natten!) och vi ber såklart att han får skonas från koliken som inte storebror fick... Det känns hemskt olycksbringande att ens säga/skriva ordet, men det är väl då man verkligen är medveten om innebörden också...
Nu ska jag njuta av min sovbebis!
Sammanfattningar av båda graviditeterna
Så kom den sista sammanfattningen av sista graviditeten... Har slängt med både Mikas och Arons, tänk att man gått igenom allt detta för 2 fantastiska liv!
♥ Sammanfattning av graviditeten - Aron ♥
När fick du reda på att du var gravid?
24 juli
Blev det en chock?
Minst sagt...
Hur tog din partner det?
Han blev nog lika överrumplad.
Hur gammal var du?
23
Hade du mycket halsbränna?
Knappt någon alls denna gången!
Spydde du mycket?
Nja lite i början.
Var det någon favoriträtt som ändrades?
Nej
Hade du mycket foglossning?
Inte lika mycket som första gången men visst kändes det.
Hade du sammandragningar?
Ja en hel del på slutet så man fick stanna upp och andas lite.
Ditt sf mått som störst?
Hmm översta kurvan men han kom ju tidigare så vet inte just nu.
Har du fått bristningar?
Inga nya sen sist iaf.
Trodde du att det var en pojke eller flicka?
Både och, i början trodde jag mer på tjej faktiskt!
Vad hoppades du på?
En stark och frisk bebis
Hade du mycket vätska i kroppen?
Nej knappt alls denna gången, skönt!
Hur mycket gick du upp i vikt?
4 kg
Hur ser du på graviditeten idag?
Det gick så fruktansvärt snabbt så jag hann knappt märka att jag var gravid förrän de sista veckorna på slutet, det var ju full rulle med storebror redan.
Hur ville du att din förlossning skulle se ut?
Planerad och stillsam, planerna sprack ju när han ville ut tidigare, men det gick ändå relativt smidigt och snabbt.
Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt?
Akut sectio, han ville inte vänta men det blev snäppet lugnare kejsarsnitt än med storebror iaf! En jättebra upplevelse måste jag säga.
Gick du över tiden?
Nej, 37+5 tittade han ut.
När började din förlossning?
Natten mot torsdag den 17;e kl 12 på natten small det till av förvärkar i enbart ryggen. Så jag reflekterade inte så mycket mer på det än att jag inte fick sova den natten. Sen åkte jag till Fröja på kontroll för att det fortsatte spänna i ryggen under dagen, där fick jag beskedet "Packa bebiskläderna, ät, åk in till förlossningen".
Hur lång tid tog det?
Runt 16h hemma med ryggvärk, knappt 50 minuter från att vi satte foten på förlossningen. (Kom in 18.30, 19.00 beslutades om akutsnitt och 19.27 var han redan ute.)
Hur mycket var du öppen när ni kom in?
Runt 3-4cm skulle jag tro, de vågade inte reta upp det hela för mycket.
Vad tyckte du var jobbigast?
Att det gick så fort i början, trodde aldrig att det skulle bli så snabba besked när vi åkte in, trodde jag skulle få spendera natten på förlossningen och snittas planerat dagen efter eller så, men bebis hjärtljud diffade på 200-80 slag så han var för stressad för att få vara kvar.
Var du rädd för något?
Spinaebedövningen, det är vidrigt att känna någon rota runt i ryggraden på en. Sen var det väl inte allt för trevlig tanke att känna/höra när de öppnar upp kroppen på en heller, men det var absolut ingen fara eller läskigt alls när man väl låg där.
Grät du?
Ja, när jag hörde bebis skrika på en gång, storebror tog det en stund med, men här gick det på en gång!
Skrek du?
Nej.
Tog du nått smärtstillande?
Spinaebedövning (morfin)
Blev det komplikationer?
Inte mer än att bebis var hyperstressad i magen och att allt fick gå snabbt till.
Blev du sydd?
Ja i magen, höhö
Dragen med sugklocka?
Nej
Hur många var inne i förlossningsrummet?
11 personer, 12st med bebis!
Hade du någon nära med dig?
Pappa ♥
Hur stor var bebisen?
3625g & 48cm lång.
Blev det en pojke eller flicka?
Pojke
Vad fick den heta?
Aron Johannes Wilhelm Andersson
Hur ser du på förlossningen idag?
Sådan himla skillnad från sist, jag var medveten och med på varenda steg under hela förloppet. Jag kunde känna, se och vara med helt. Underbart! ♥
Vill du ha en till?
Nej nu räcker det va!
♥ Sammanfattning av graviditeten - Mika ♥
24 juli
Blev det en chock?
Minst sagt...
Hur tog din partner det?
Han blev nog lika överrumplad.
Hur gammal var du?
23
Hade du mycket halsbränna?
Knappt någon alls denna gången!
Spydde du mycket?
Nja lite i början.
Var det någon favoriträtt som ändrades?
Nej
Hade du mycket foglossning?
Inte lika mycket som första gången men visst kändes det.
Hade du sammandragningar?
Ja en hel del på slutet så man fick stanna upp och andas lite.
Ditt sf mått som störst?
Hmm översta kurvan men han kom ju tidigare så vet inte just nu.
Har du fått bristningar?
Inga nya sen sist iaf.
Trodde du att det var en pojke eller flicka?
Både och, i början trodde jag mer på tjej faktiskt!
Vad hoppades du på?
En stark och frisk bebis
Hade du mycket vätska i kroppen?
Nej knappt alls denna gången, skönt!
Hur mycket gick du upp i vikt?
4 kg
Hur ser du på graviditeten idag?
Det gick så fruktansvärt snabbt så jag hann knappt märka att jag var gravid förrän de sista veckorna på slutet, det var ju full rulle med storebror redan.
Hur ville du att din förlossning skulle se ut?
Planerad och stillsam, planerna sprack ju när han ville ut tidigare, men det gick ändå relativt smidigt och snabbt.
Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt?
Akut sectio, han ville inte vänta men det blev snäppet lugnare kejsarsnitt än med storebror iaf! En jättebra upplevelse måste jag säga.
Gick du över tiden?
Nej, 37+5 tittade han ut.
När började din förlossning?
Natten mot torsdag den 17;e kl 12 på natten small det till av förvärkar i enbart ryggen. Så jag reflekterade inte så mycket mer på det än att jag inte fick sova den natten. Sen åkte jag till Fröja på kontroll för att det fortsatte spänna i ryggen under dagen, där fick jag beskedet "Packa bebiskläderna, ät, åk in till förlossningen".
Hur lång tid tog det?
Runt 16h hemma med ryggvärk, knappt 50 minuter från att vi satte foten på förlossningen. (Kom in 18.30, 19.00 beslutades om akutsnitt och 19.27 var han redan ute.)
Hur mycket var du öppen när ni kom in?
Runt 3-4cm skulle jag tro, de vågade inte reta upp det hela för mycket.
Vad tyckte du var jobbigast?
Att det gick så fort i början, trodde aldrig att det skulle bli så snabba besked när vi åkte in, trodde jag skulle få spendera natten på förlossningen och snittas planerat dagen efter eller så, men bebis hjärtljud diffade på 200-80 slag så han var för stressad för att få vara kvar.
Var du rädd för något?
Spinaebedövningen, det är vidrigt att känna någon rota runt i ryggraden på en. Sen var det väl inte allt för trevlig tanke att känna/höra när de öppnar upp kroppen på en heller, men det var absolut ingen fara eller läskigt alls när man väl låg där.
Grät du?
Ja, när jag hörde bebis skrika på en gång, storebror tog det en stund med, men här gick det på en gång!
Skrek du?
Nej.
Tog du nått smärtstillande?
Spinaebedövning (morfin)
Blev det komplikationer?
Inte mer än att bebis var hyperstressad i magen och att allt fick gå snabbt till.
Blev du sydd?
Ja i magen, höhö
Dragen med sugklocka?
Nej
Hur många var inne i förlossningsrummet?
11 personer, 12st med bebis!
Hade du någon nära med dig?
Pappa ♥
Hur stor var bebisen?
3625g & 48cm lång.
Blev det en pojke eller flicka?
Pojke
Vad fick den heta?
Aron Johannes Wilhelm Andersson
Hur ser du på förlossningen idag?
Sådan himla skillnad från sist, jag var medveten och med på varenda steg under hela förloppet. Jag kunde känna, se och vara med helt. Underbart! ♥
Vill du ha en till?
Nej nu räcker det va!
♥ Sammanfattning av graviditeten - Mika ♥
När fick du reda på att du var gravid?
29 augusti
Blev det en chock?
Japp
Hur tog din partner det?
Han försökte övertala mig till att testet måste ju visa negativt för det var två streck haha, något chockad.
Hur gammal var du?
22
Hade du mycket halsbränna?
Oja, mycket i slutet
Spydde du mycket?
Inte en endaste gång
Var det någon favoriträtt som ändrades?
Nej
Hade du mycket foglossning?
Ja, blev sjukskriven de 2 sista månaderna
Hade du sammandragningar?
Knappt några kännbara, någon vecka innan förlossningen hade jag lite
Ditt sf mått som störst?
Hmm 40 tror jag
Har du fått bristningar?
Ja lite här och var, magen blev ju stoor!
Trodde du att det var en pojke eller flicka?
Känslan sa pojke på en gång faktiskt. Vi kunde inte ens föreställt oss en tjej och jag handlade kläder till en pojke innan jag visste könet
Vad hoppades du på?
En stark och frisk bebis
Hade du mycket vätska i kroppen?
Japp, 4.7kg bebis och resten av de 15 kg var vätska som försvann på 1 vecka efter fl.
Hur mycket gick du upp i vikt?
15 kg
Hur ser du på graviditeten idag?
Vad fort det gick ändå! Och oj vad nästa gång kan få vänta en stund till...
Hur ville du att din förlossning skulle se ut?
Ville ha en normal förlossning, men så blev det ju icke
Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt?
Urakut sectio, kejsarsnitt
Gick du över tiden?
Ja, 40+3
När började din förlossning?
I bilen på tisdagkvällen runt 17.30. Gick hemma i tolv timmar med regelbundna värkar innan vi åkte in
Hur lång tid tog det?
12h hemma, 12h på sjukhuset
Hur mycket var du öppen när ni kom in?
1-3cm (olika upplysningar)
Vad tyckte du var jobbigast?
Eeh... När EDA;n inte tog och värkarna försvagades, vilket resulterade i verkningslösa krystvärkar.
Var du rädd för något?
Att spricka (standard rädsla?), kejsarsnitt
Grät du?
Ja
Skrek du?
Det skall gudarna veta att barnmorskorna och mammor i angränsande rum kan intyga...
Tog du nått smärtstillande?
Lustgas, EDA och tillsist morfin
Blev det komplikationer?
Ja, krystvärkarna var vaga och bebis var för stor, han fastnade vid spinae (Det värsta jag varit med om, att inte få ut det som kroppen desperat försöker med, utan någon effekt alls). Slutade med sugklocka som misslyckades och halvt medvetslös blev jag informerar om urakut kejsarsnitt där de ville söva mig, fast riskerna var för stora så jag fick vara vaken. Som tur var fick älsklingen vara med då ♥
Blev du sydd?
Nej
Dragen med sugklocka?
Ja, 2 misslyckade försök som resulterade i hemska sår på bebis bakhuvud
Hur många var inne i förlossningsrummet?
I början; Jag, pappa och en BM. I slutet: 2 fl specialister/läkare, 3-4 barnmorskor/sköterskor och pappa
Hade du någon nära med dig?
Pappa ♥
Hur stor var bebisen?
4745g och 54cm
Blev det en pojke eller flicka?
Pojke
Vad fick den heta?
Mika Johannes Wilhelm Andersson
Hur ser du på förlossningen idag?
Hemsk. Fast det slutade ju så fantastiskt när jag väl hade min älskade lilla pojk i armarna... ♥
Vill du ha en till?
Hoppas på en till, men det får allt vänta några år till, vill finnas här för min son i första hand
29 augusti
Blev det en chock?
Japp
Hur tog din partner det?
Han försökte övertala mig till att testet måste ju visa negativt för det var två streck haha, något chockad.
Hur gammal var du?
22
Hade du mycket halsbränna?
Oja, mycket i slutet
Spydde du mycket?
Inte en endaste gång
Var det någon favoriträtt som ändrades?
Nej
Hade du mycket foglossning?
Ja, blev sjukskriven de 2 sista månaderna
Hade du sammandragningar?
Knappt några kännbara, någon vecka innan förlossningen hade jag lite
Ditt sf mått som störst?
Hmm 40 tror jag
Har du fått bristningar?
Ja lite här och var, magen blev ju stoor!
Trodde du att det var en pojke eller flicka?
Känslan sa pojke på en gång faktiskt. Vi kunde inte ens föreställt oss en tjej och jag handlade kläder till en pojke innan jag visste könet
Vad hoppades du på?
En stark och frisk bebis
Hade du mycket vätska i kroppen?
Japp, 4.7kg bebis och resten av de 15 kg var vätska som försvann på 1 vecka efter fl.
Hur mycket gick du upp i vikt?
15 kg
Hur ser du på graviditeten idag?
Vad fort det gick ändå! Och oj vad nästa gång kan få vänta en stund till...
Hur ville du att din förlossning skulle se ut?
Ville ha en normal förlossning, men så blev det ju icke
Födde du vaginalt eller med kejsarsnitt?
Urakut sectio, kejsarsnitt
Gick du över tiden?
Ja, 40+3
När började din förlossning?
I bilen på tisdagkvällen runt 17.30. Gick hemma i tolv timmar med regelbundna värkar innan vi åkte in
Hur lång tid tog det?
12h hemma, 12h på sjukhuset
Hur mycket var du öppen när ni kom in?
1-3cm (olika upplysningar)
Vad tyckte du var jobbigast?
Eeh... När EDA;n inte tog och värkarna försvagades, vilket resulterade i verkningslösa krystvärkar.
Var du rädd för något?
Att spricka (standard rädsla?), kejsarsnitt
Grät du?
Ja
Skrek du?
Det skall gudarna veta att barnmorskorna och mammor i angränsande rum kan intyga...
Tog du nått smärtstillande?
Lustgas, EDA och tillsist morfin
Blev det komplikationer?
Ja, krystvärkarna var vaga och bebis var för stor, han fastnade vid spinae (Det värsta jag varit med om, att inte få ut det som kroppen desperat försöker med, utan någon effekt alls). Slutade med sugklocka som misslyckades och halvt medvetslös blev jag informerar om urakut kejsarsnitt där de ville söva mig, fast riskerna var för stora så jag fick vara vaken. Som tur var fick älsklingen vara med då ♥
Blev du sydd?
Nej
Dragen med sugklocka?
Ja, 2 misslyckade försök som resulterade i hemska sår på bebis bakhuvud
Hur många var inne i förlossningsrummet?
I början; Jag, pappa och en BM. I slutet: 2 fl specialister/läkare, 3-4 barnmorskor/sköterskor och pappa
Hade du någon nära med dig?
Pappa ♥
Hur stor var bebisen?
4745g och 54cm
Blev det en pojke eller flicka?
Pojke
Vad fick den heta?
Mika Johannes Wilhelm Andersson
Hur ser du på förlossningen idag?
Hemsk. Fast det slutade ju så fantastiskt när jag väl hade min älskade lilla pojk i armarna... ♥
Vill du ha en till?
Hoppas på en till, men det får allt vänta några år till, vill finnas här för min son i första hand
Titta vem som snackar... & öron-gnäll
Mika övar upp ordförrådet nu och det är så roligt!
"Mamma" är flitigt använt sen mer än 1 månad tillbaka, "pappa" kommer lite då och då men bara när han verkligen själv vill haha. Idag kom "Hej!", stackars unge som jag tjatat om hej hela tiden. Men det blir så per automatik när man ser honom glad som en solstråle när han upptäcker att man kommer till honom.
Så idag har vi lekt "hej"-leken och han fullkomligt exploderar av lycka när han får respons och känner sig förstådd. Älskade unge... 10 månader snart, 10 korta månader överfyllda av framsteg. Nå nåt roligt måste han ju få vara med om lilla vännen, så sjuk som han jämt är.
Nu är vi inne på 3;e öroninflammationen på 1 månad, i samma öra t om. Så fruktansvärt att en enkel förkylning skall sätta så svåra spår på våran son så att han varendaste gång utvecklar öroninflammation såfort någon nyser i hans närhet. Sjukvården suger och alla klagar på den, varför är det så fruktansvärt omöjligt att få en sjukvård som presterar iaf något bättre i ett i-land snarare än ett u-land? Man kan väl knappast klaga på att resurserna saknas... Blir så evinnerligt trött på att jämt ta fighten. Har iaf beställt hem hans journaler som jag ska smälla i facet på första bästa läkare nästa gång det är dags för öronen igen. Stackars barn som aldrig får vara frisk och sova som han vill, nej nätterna är fyllda av skriken från avgrunden p ga smärtan... Behöver jag säga hur ont det gör i mig?
Har dock lyckats byta sjukhus från Näl till Sahlgrenska, betydligt bättre resväg och öppettider.
Samtal med Näl:
Jag: Jag vill att ni skickar våra journaler samt remiss till Sahlgrenska.
Näl: Nej ni tillhör oss
Jag: Nej vi tillhör Göteborg
Näl: Nej!.. Ursäkta ett ögonblick.
(viskar till sin kollega; Du, tillhör inte Stenungsund till oss? Kollega: Vet inte, men vill hon byta får hon ju självklart det och vi skickar journaler.)
Näl: Jaha, då får vi ju allt se om de vill ta emot er där nu då.
Jag: Japp de vill de, tack för nada! KLICK!
Sura sköterskor som leker läkare och bödel i ett är rent vidrigt och tyvärr oftast dem som svarar i växeln... Fick dessutom tips på ett privatsjukhus som tar emot öronbarn som jag nog ringer om inte Sahlgrenska fungerar, mindre trevligt var dock att samma läkare som jobbar på Uddevalla sjukhus (han som tog emot oss i 5 minuter, bedömde att inget skulle göras och skickade hem oss med en klapp på axeln) jobbar på det privata sjukhuset också. Vi får hoppas att det är många andra som jobbar där också... För hans skull.
"Mamma" är flitigt använt sen mer än 1 månad tillbaka, "pappa" kommer lite då och då men bara när han verkligen själv vill haha. Idag kom "Hej!", stackars unge som jag tjatat om hej hela tiden. Men det blir så per automatik när man ser honom glad som en solstråle när han upptäcker att man kommer till honom.
Så idag har vi lekt "hej"-leken och han fullkomligt exploderar av lycka när han får respons och känner sig förstådd. Älskade unge... 10 månader snart, 10 korta månader överfyllda av framsteg. Nå nåt roligt måste han ju få vara med om lilla vännen, så sjuk som han jämt är.
Nu är vi inne på 3;e öroninflammationen på 1 månad, i samma öra t om. Så fruktansvärt att en enkel förkylning skall sätta så svåra spår på våran son så att han varendaste gång utvecklar öroninflammation såfort någon nyser i hans närhet. Sjukvården suger och alla klagar på den, varför är det så fruktansvärt omöjligt att få en sjukvård som presterar iaf något bättre i ett i-land snarare än ett u-land? Man kan väl knappast klaga på att resurserna saknas... Blir så evinnerligt trött på att jämt ta fighten. Har iaf beställt hem hans journaler som jag ska smälla i facet på första bästa läkare nästa gång det är dags för öronen igen. Stackars barn som aldrig får vara frisk och sova som han vill, nej nätterna är fyllda av skriken från avgrunden p ga smärtan... Behöver jag säga hur ont det gör i mig?
Har dock lyckats byta sjukhus från Näl till Sahlgrenska, betydligt bättre resväg och öppettider.
Samtal med Näl:
Jag: Jag vill att ni skickar våra journaler samt remiss till Sahlgrenska.
Näl: Nej ni tillhör oss
Jag: Nej vi tillhör Göteborg
Näl: Nej!.. Ursäkta ett ögonblick.
(viskar till sin kollega; Du, tillhör inte Stenungsund till oss? Kollega: Vet inte, men vill hon byta får hon ju självklart det och vi skickar journaler.)
Näl: Jaha, då får vi ju allt se om de vill ta emot er där nu då.
Jag: Japp de vill de, tack för nada! KLICK!
Sura sköterskor som leker läkare och bödel i ett är rent vidrigt och tyvärr oftast dem som svarar i växeln... Fick dessutom tips på ett privatsjukhus som tar emot öronbarn som jag nog ringer om inte Sahlgrenska fungerar, mindre trevligt var dock att samma läkare som jobbar på Uddevalla sjukhus (han som tog emot oss i 5 minuter, bedömde att inget skulle göras och skickade hem oss med en klapp på axeln) jobbar på det privata sjukhuset också. Vi får hoppas att det är många andra som jobbar där också... För hans skull.
Vart är vi?
Vart tror ni att vi är? Hemma såklart, i borgen, som ständigt är infekterad.
Haha ja det börjar kännas lite så... Hur mycket man än sanerar/städar så gror det liksom smittohärdar runtomkring. Så det spelar nog ingen roll hur renlig man är i hemmet, öppna ytterdörren och du får en fet bacillusk-smäll. Ja Mika är sjuk igen, denna gången höll hans tillfrisknande i ca 2 veckor.
Har räknat ut att han är frisk kanske 1-2 veckor/månad om ens det när det är som värst, behöver jag förklara hur trött jag är på infektioner? Öronläkaren sade ju att han var mer mottaglig för infektioner men det här är ju bara för mycket... 10 månader snart och han har inte varit helt frisk 1 enda av dessa. En liten förkylning hit och dit kan man ju ta, men tänk att ditt barn är sjuk hela tiden och allt du jobbat upp med rutiner kraschar ständigt... Tänk att inte få någon sammanhängande sömn på över 1 helt år...! BVC och MBHV-psykologen har t om rekommenderat en sjukskrivning så att vi får ta igen oss någon gång.
Iövrigt så, hans 2 friska veckor har flytit på galant. Välling-herraväldet är borta! Hurra! och han äter samt sover betydligt mycket bättre. Han orkar hela dagarna på ett annat sätt och är alltid pigg och glad, det är underbart och så det borde få vara för jämnan!
Mindre än 3 veckor kvar till snittet nu också... Nedräkningen har börjat på allvar och snart är livet i ännu mer rulljans igen.
Pussgurka!
Haha ja det börjar kännas lite så... Hur mycket man än sanerar/städar så gror det liksom smittohärdar runtomkring. Så det spelar nog ingen roll hur renlig man är i hemmet, öppna ytterdörren och du får en fet bacillusk-smäll. Ja Mika är sjuk igen, denna gången höll hans tillfrisknande i ca 2 veckor.
Har räknat ut att han är frisk kanske 1-2 veckor/månad om ens det när det är som värst, behöver jag förklara hur trött jag är på infektioner? Öronläkaren sade ju att han var mer mottaglig för infektioner men det här är ju bara för mycket... 10 månader snart och han har inte varit helt frisk 1 enda av dessa. En liten förkylning hit och dit kan man ju ta, men tänk att ditt barn är sjuk hela tiden och allt du jobbat upp med rutiner kraschar ständigt... Tänk att inte få någon sammanhängande sömn på över 1 helt år...! BVC och MBHV-psykologen har t om rekommenderat en sjukskrivning så att vi får ta igen oss någon gång.
Iövrigt så, hans 2 friska veckor har flytit på galant. Välling-herraväldet är borta! Hurra! och han äter samt sover betydligt mycket bättre. Han orkar hela dagarna på ett annat sätt och är alltid pigg och glad, det är underbart och så det borde få vara för jämnan!
Mindre än 3 veckor kvar till snittet nu också... Nedräkningen har börjat på allvar och snart är livet i ännu mer rulljans igen.
Pussgurka!
Nedräkning & välling-avvänjning
Så har vi städat och fixat hem spjälsängen som vi får låna till den kommande lillen, tvättat alla "bebisars" sängkläder och bäddat rent, alltid lika skönt att ha det gjort. Mika är ett litet välling-monster som fläckar ner allt han äger med sin flaska. Men inte länge till...
Har börjat att ta bort vällingen på natten nu, han somnade ju alltid med flarran i munnen som en snutte då han inte vill ha napp (thank God!). Vi är inne på 3;e dygnet av kaos, men ännu har vi härdat ut ilskan. Han har utvecklat en ny tonart i sitt skrik, han growlar värre än de flesta av mammas favoritband kan. Men det tar mindre och mindre tid till att få honom att slappna av hela tiden bara man finns där hos honom, så man märker ändå framsteg. Stackars liten som ska bli stor... Men finns det något mer härligt än när ens älskade unge kan komma till ro själv och somna om, trygg av att bara vara? Vi insåg ju rätt snabbt att det är ca 4 veckor kvar till mitt snitt och den nya tittar ut så skulle vi få Mikas nätter att bli mer stabila så får det ske nu och vad jag är glad att vi tog det beslutet! Det påverkar vekligen allt, han är mycket mer intresserad av mat nu och favvofrullen har blivit mackor med leverpastej, yum.
Med nästa barn skippar jag gröt/välling-dieten och pushar på med rolig och god näringsrik mat istället, gröt och välling är ju bara snabblösningar som skapar mer problem i längden när man "missbrukar" det som våran son, haha!
Har börjat att ta bort vällingen på natten nu, han somnade ju alltid med flarran i munnen som en snutte då han inte vill ha napp (thank God!). Vi är inne på 3;e dygnet av kaos, men ännu har vi härdat ut ilskan. Han har utvecklat en ny tonart i sitt skrik, han growlar värre än de flesta av mammas favoritband kan. Men det tar mindre och mindre tid till att få honom att slappna av hela tiden bara man finns där hos honom, så man märker ändå framsteg. Stackars liten som ska bli stor... Men finns det något mer härligt än när ens älskade unge kan komma till ro själv och somna om, trygg av att bara vara? Vi insåg ju rätt snabbt att det är ca 4 veckor kvar till mitt snitt och den nya tittar ut så skulle vi få Mikas nätter att bli mer stabila så får det ske nu och vad jag är glad att vi tog det beslutet! Det påverkar vekligen allt, han är mycket mer intresserad av mat nu och favvofrullen har blivit mackor med leverpastej, yum.
Med nästa barn skippar jag gröt/välling-dieten och pushar på med rolig och god näringsrik mat istället, gröt och välling är ju bara snabblösningar som skapar mer problem i längden när man "missbrukar" det som våran son, haha!
Alla hjärtans dag
Var det igår ja...
Vi struntade i allt vad blommor och choklad hette igår och körde på äkta vara! Har aldrig varit så trött som jag var igår och när älskling kom hem lät han mig slippa allt ansvar för en dag och det var UNDERBART! Ett skönt skummbad när benen värker och upp-puffade kuddar i soffan att luta sig tillbaka mot efteråt. Helt suveränt skönt och välbehövt, tack älskade du!
Idag är mindre roligt igen, har börjat samla på mig vätska så jag känner mig som en uppstoppad korv i skinnet. Fått gräva fram de sexiga stödstrumporna återigen, nu tänker ni väl "stödstrumpor á la gammal kärring", men nej apoteket har faktiskt normala sådana som ser ut som svarta knästrumpor bara. Nåja, några få veckor kvar innan nr2 behagar möta världen. Vi får väl se om jag lyckas hålla förlovningsringen på hela vägen ut denna gången, det gick nästan sist, men 10kg vätska de sista veckorna tar ut sin rätt.
Börjar kännas smått stressat, med Mika var ju allting relativt färdigt och klart några veckor innan, hade nog t om BB-väskan packad vid denna veckan redan (v33), men nu, allting känns så oplanerat. Man måste ju orka göra klart allting också innan man blir helt ledbruten av sista veckorna. Nåja, det ordnar sig nog... Hihi!
Älskade fina unge!
Vi struntade i allt vad blommor och choklad hette igår och körde på äkta vara! Har aldrig varit så trött som jag var igår och när älskling kom hem lät han mig slippa allt ansvar för en dag och det var UNDERBART! Ett skönt skummbad när benen värker och upp-puffade kuddar i soffan att luta sig tillbaka mot efteråt. Helt suveränt skönt och välbehövt, tack älskade du!
Idag är mindre roligt igen, har börjat samla på mig vätska så jag känner mig som en uppstoppad korv i skinnet. Fått gräva fram de sexiga stödstrumporna återigen, nu tänker ni väl "stödstrumpor á la gammal kärring", men nej apoteket har faktiskt normala sådana som ser ut som svarta knästrumpor bara. Nåja, några få veckor kvar innan nr2 behagar möta världen. Vi får väl se om jag lyckas hålla förlovningsringen på hela vägen ut denna gången, det gick nästan sist, men 10kg vätska de sista veckorna tar ut sin rätt.
Börjar kännas smått stressat, med Mika var ju allting relativt färdigt och klart några veckor innan, hade nog t om BB-väskan packad vid denna veckan redan (v33), men nu, allting känns så oplanerat. Man måste ju orka göra klart allting också innan man blir helt ledbruten av sista veckorna. Nåja, det ordnar sig nog... Hihi!
Älskade fina unge!
Underbar dag
Ja det hade vi igår när vi äntligen fick komma ut igen.
Var med Mika tidigt på morgonen på Öppna förskolan och lekte, som vi saknat att få komma oss ut! Det har inte varit lätt att få träffa andra barn när det alltid är någon och mest Mika då som är sjuk hela tiden. Jag har inte fått se honom med så många andra barn sedan han började gå själv och det var helt underbart att se honom rulta omkring och leka för sig själv och bara vara fullkomligt nöjd med läget. Igår fanns inget gnäll eller skrikande, fast iof gör det nästan aldrig det om dagarna längre, han är en riktigt nöjd liten herre.
Har äntligen fått mitt beslut och datum för snittet, det var efterlängtat. Känns väldigt overkligt, men samtidigt så skönt för nu vet man att allt går "rätt" till. Nu hoppas jag bara att den tiden blir som det ska vara, inga fler otrevliga upplevelser eller annat bök kring detta nu, det är allt jag ber om.
En helt underbar dag, tack alla för det som var med och förgyllde den!
Var med Mika tidigt på morgonen på Öppna förskolan och lekte, som vi saknat att få komma oss ut! Det har inte varit lätt att få träffa andra barn när det alltid är någon och mest Mika då som är sjuk hela tiden. Jag har inte fått se honom med så många andra barn sedan han började gå själv och det var helt underbart att se honom rulta omkring och leka för sig själv och bara vara fullkomligt nöjd med läget. Igår fanns inget gnäll eller skrikande, fast iof gör det nästan aldrig det om dagarna längre, han är en riktigt nöjd liten herre.
Har äntligen fått mitt beslut och datum för snittet, det var efterlängtat. Känns väldigt overkligt, men samtidigt så skönt för nu vet man att allt går "rätt" till. Nu hoppas jag bara att den tiden blir som det ska vara, inga fler otrevliga upplevelser eller annat bök kring detta nu, det är allt jag ber om.
En helt underbar dag, tack alla för det som var med och förgyllde den!
Beware, angry mother...
Jag vet att man egentligen skall undvika skriva i vredesmod, men nu räcker det tamejf*n!
Har ju satsat allt på detta mötet med öronspecialisten som vi väntat på att få remiss till i 2 månader nu och vad händer?
Först och främst var det ju så oerhört rolig väg till Uddevalla sjukhus p ga väglaget som orsakat diverse olyckor och avstängda vägar. Har funderat mycket på vad öronläkaren gör för undersökningar och det kändes ju som att det skulle bli bra det här, äntligen någon som förstår vilket helvete våran son har med inflammationer varje månad. Men icke...
Hela mötet med läkaren + undersökningen tog inte ens 5(!) minuter, han tittade snabbt i öronen och konstaterade att jo det ser ju ut som att han har lätt att få infektioner. Sedan sa han helt sonika bara att "Ja, men vi gör ju ingenting förrän han är 12 månader gammal, så åk ni hem och ge han koksalt". Att jag inte exploderade... Har vi satt allt vårat hopp, all den resvägen och nästan fått pappan att ta ledigt en hel dag bara för att få höra den meningen?! Jag blev så paff så jag fann knappt ord. Försökte kontra på alla sätt och vis och ifrågasätta vad fasen vi gör då när nästa öron-episod inträffar och allmänläkaren vägrar skriva ut pencillin, då sade han bara att det var ju bra att de inte ville ge mer pencillin och att man skall vara försiktigt med det. Jaha, vad i h-vete ska vi göra istället då, gå hemma med honom tills öronen blöder istället?!
Sedan sa han att nästa gång han får inflammation så ska vi åka till Uddevalla sjukhus (som inte tar emot på helger eller kvällar, så Mika får lära sig att få öronproblem på arbetstid istället) istället för VC, varför då undrade jag, jo för att det kan ju kanske vara något annat än öronen. Jo tjena, aint gonna happen, tard! Ska jag spänna fast min son i bilen när han skriker lungorna ur sig av smärta för att släpa honom till Uddevalla för att enbart konstatera att jo men visst är det öronen igen. AAAAAH ilska!
Så kära vänner med barn och diverse, vi syns väl lagom till hösten när vi fått hjälp, för nu ska Mika inte åka på en enda inflammation till förrän vi får rätta hjälpen... Det enda jag kan göra mer för mitt barn när ingen hjälper är att hyra en stuga i skogen och isolera oss. SUCK.
Har ju satsat allt på detta mötet med öronspecialisten som vi väntat på att få remiss till i 2 månader nu och vad händer?
Först och främst var det ju så oerhört rolig väg till Uddevalla sjukhus p ga väglaget som orsakat diverse olyckor och avstängda vägar. Har funderat mycket på vad öronläkaren gör för undersökningar och det kändes ju som att det skulle bli bra det här, äntligen någon som förstår vilket helvete våran son har med inflammationer varje månad. Men icke...
Hela mötet med läkaren + undersökningen tog inte ens 5(!) minuter, han tittade snabbt i öronen och konstaterade att jo det ser ju ut som att han har lätt att få infektioner. Sedan sa han helt sonika bara att "Ja, men vi gör ju ingenting förrän han är 12 månader gammal, så åk ni hem och ge han koksalt". Att jag inte exploderade... Har vi satt allt vårat hopp, all den resvägen och nästan fått pappan att ta ledigt en hel dag bara för att få höra den meningen?! Jag blev så paff så jag fann knappt ord. Försökte kontra på alla sätt och vis och ifrågasätta vad fasen vi gör då när nästa öron-episod inträffar och allmänläkaren vägrar skriva ut pencillin, då sade han bara att det var ju bra att de inte ville ge mer pencillin och att man skall vara försiktigt med det. Jaha, vad i h-vete ska vi göra istället då, gå hemma med honom tills öronen blöder istället?!
Sedan sa han att nästa gång han får inflammation så ska vi åka till Uddevalla sjukhus (som inte tar emot på helger eller kvällar, så Mika får lära sig att få öronproblem på arbetstid istället) istället för VC, varför då undrade jag, jo för att det kan ju kanske vara något annat än öronen. Jo tjena, aint gonna happen, tard! Ska jag spänna fast min son i bilen när han skriker lungorna ur sig av smärta för att släpa honom till Uddevalla för att enbart konstatera att jo men visst är det öronen igen. AAAAAH ilska!
Så kära vänner med barn och diverse, vi syns väl lagom till hösten när vi fått hjälp, för nu ska Mika inte åka på en enda inflammation till förrän vi får rätta hjälpen... Det enda jag kan göra mer för mitt barn när ingen hjälper är att hyra en stuga i skogen och isolera oss. SUCK.
Ny vecka, nya upptåg
Så var det måndag igen och våran kära son väckte oss kl 03 inatt för aktivitet.
Har som tur är en tid till öronspecialisten på tisdag så att vi äntligen kan få fason på alla inflammationer i öron, näsa & hals. Tror verkligen att vätska bakom öronen är en stor bov i att få sömnen att fungera, han vill ju inte ligga ner när det blir tryck i öronen. Jag fasar lite smått för att mina armar inte kommer räcka till när den nya är på väg nu också, det blir en prövning om bådas nätter skall vara ur balans! Förövrigt väntar jag fortfarande på min snitt-tid som jag hoppas kommer denna veckan!
Iövrigt så är han inne i världens busperiod, förstår verkligen när man busar och leker, kastar saker omkring sig för att se våra reaktioner, drar av sig sina sockar så fort man sätter på dem, spottar mat (mindre skoj!) och som nu imorse, jagar mig med borsten i högsta hugg... Haha, underbara unge. Klättrar överallt där han kommer åt, springer på tills han stupar. Just nu längtar vi bara tills snön och isen är borta så att han kan få på sig ett par skor och äntligen få chansen att springa runt uthomhus nu när han tränat upp sig så bra här hemma. Lill-hulken som morfar säger.
Mamma måste se oborstad ut...
Ja okej mormor, det var väl inte riktigt just den här mössan mamma ville ha åt mig!
Har som tur är en tid till öronspecialisten på tisdag så att vi äntligen kan få fason på alla inflammationer i öron, näsa & hals. Tror verkligen att vätska bakom öronen är en stor bov i att få sömnen att fungera, han vill ju inte ligga ner när det blir tryck i öronen. Jag fasar lite smått för att mina armar inte kommer räcka till när den nya är på väg nu också, det blir en prövning om bådas nätter skall vara ur balans! Förövrigt väntar jag fortfarande på min snitt-tid som jag hoppas kommer denna veckan!
Iövrigt så är han inne i världens busperiod, förstår verkligen när man busar och leker, kastar saker omkring sig för att se våra reaktioner, drar av sig sina sockar så fort man sätter på dem, spottar mat (mindre skoj!) och som nu imorse, jagar mig med borsten i högsta hugg... Haha, underbara unge. Klättrar överallt där han kommer åt, springer på tills han stupar. Just nu längtar vi bara tills snön och isen är borta så att han kan få på sig ett par skor och äntligen få chansen att springa runt uthomhus nu när han tränat upp sig så bra här hemma. Lill-hulken som morfar säger.
Mamma måste se oborstad ut...
Ja okej mormor, det var väl inte riktigt just den här mössan mamma ville ha åt mig!
Ny bil
Äntligen har vi fixat en ny bil! Känns skönt att vara som alla andra "Svensson" igen haha.
Bara att åka till affären och handla och få plats med allt känns så skönt... Små vardagliga saker som man tar förgivet.
Mika stackarn håller på att åka på öroninflammation igen, men nu har vi dock fått en tid till öronläkaren och nu håller jag alla tummar & tår för rör i öronen. Men det betvivlar jag nästan inte att han får, han har ju öronproblem varje månad stackaren...
Iövrigt är jag tacksam för våran underbara lilla son som tror att han är 2 år snarare än 8 månader. Utveckligen går i rasande tempo och han springer & klättrar ju redan som om han aldrig gjort annat... Får springa minst 20 gånger på förmiddagen och hämta honom från köket och diverse andra "roliga" ställen han kommer på att utforska. Men mitt i allt är det superskönt med ett aktivt barn, han kommer ju redan vara självständig när den andre beräknar titta ut. Bara i detta nu klättrar han upp i min famn och ska hjälpa till att skriva på datorn... Får väl se vilken atletisk stjärna han vill bli sen när det gäller, för han har ju verkligen rätta glöden nu!
Vem behöver föräldrar när man kan själv?
Hjälpa mamma att leta fram tvättinstruktioner till mattan...
Bara att åka till affären och handla och få plats med allt känns så skönt... Små vardagliga saker som man tar förgivet.
Mika stackarn håller på att åka på öroninflammation igen, men nu har vi dock fått en tid till öronläkaren och nu håller jag alla tummar & tår för rör i öronen. Men det betvivlar jag nästan inte att han får, han har ju öronproblem varje månad stackaren...
Iövrigt är jag tacksam för våran underbara lilla son som tror att han är 2 år snarare än 8 månader. Utveckligen går i rasande tempo och han springer & klättrar ju redan som om han aldrig gjort annat... Får springa minst 20 gånger på förmiddagen och hämta honom från köket och diverse andra "roliga" ställen han kommer på att utforska. Men mitt i allt är det superskönt med ett aktivt barn, han kommer ju redan vara självständig när den andre beräknar titta ut. Bara i detta nu klättrar han upp i min famn och ska hjälpa till att skriva på datorn... Får väl se vilken atletisk stjärna han vill bli sen när det gäller, för han har ju verkligen rätta glöden nu!
Vem behöver föräldrar när man kan själv?
Hjälpa mamma att leta fram tvättinstruktioner till mattan...
Frukost i naturen
Har just avnjutit min frukost i vardagsrums fönstret med de två rådjuren som frekvent besöker våran gård. Härlig syn när de kommer i skogsdungen alldeles utanför fönstret och ibland bara befinner sig 5 meter ifrån en! Folk är ju dumma som slänger ut mat till dem här så de har lärt sig hur man bryter sig in under stängslet, men visst är det en mysig syn, iaf för oss som inte har rabatter utomhus...
Idag ska vi åka till Östra för ännu ett möte med Aurora BM och det känns skönt, hon är utbildad inom KBT också så hon hade en helhet som många andra saknar, det kändes verkligen som om hon var den första som förstod allt med min förlossning och därefter. Guld värt att det finns sådana människor...! Jag sätter hela min tillit till att hon ger mig en superfin upplevelse med nästa barn, det känns så oerhört tryggt och jag känner mig nästan taggad nu.
Härligt va?
Idag ska vi åka till Östra för ännu ett möte med Aurora BM och det känns skönt, hon är utbildad inom KBT också så hon hade en helhet som många andra saknar, det kändes verkligen som om hon var den första som förstod allt med min förlossning och därefter. Guld värt att det finns sådana människor...! Jag sätter hela min tillit till att hon ger mig en superfin upplevelse med nästa barn, det känns så oerhört tryggt och jag känner mig nästan taggad nu.
Härligt va?
2011
Gott nytt år!
Ja så var det nytt år om några timmar!
Idag tog Mika sina första steg, 7.5 månader gammal. Han reste sig huxflux från golvet och knatade iväg 5-6 steg, mitt framför mina, pappas och mormors förvånade nyllen. Den pojken vill inte vara liten! Man förstår varför han inte har ro i kroppen om nätterna när hans fysiska utveckling tar sådana monstersteg framåt på korta perioder. Lilla hjärtat...
Ikväll skall vi fira ett stilla nyår hemma, blanda till lite alkoholfri Mojito och San Fransisco, riktigt mumma. Till det blir det obligatoriska ostbrickan och kex. Jag önskar att alla mina vänner får en lugn, fin och bra kväll!
Idag tog Mika sina första steg, 7.5 månader gammal. Han reste sig huxflux från golvet och knatade iväg 5-6 steg, mitt framför mina, pappas och mormors förvånade nyllen. Den pojken vill inte vara liten! Man förstår varför han inte har ro i kroppen om nätterna när hans fysiska utveckling tar sådana monstersteg framåt på korta perioder. Lilla hjärtat...
Ikväll skall vi fira ett stilla nyår hemma, blanda till lite alkoholfri Mojito och San Fransisco, riktigt mumma. Till det blir det obligatoriska ostbrickan och kex. Jag önskar att alla mina vänner får en lugn, fin och bra kväll!
Ju(v)l(igt)
En riktigt toppen jul har vi haft!
Våran första ihop med vår son. Helt underbart har det varit och det känns värt. Att ha fått och fortfarande ska träffa många nära och kära under julveckan har inte varit fy skam alls, riktigt jäkla mysigt och man känner hur mycket man saknar och behöver de få stunderna man väl får ihop.
Idag var gudmor Nikolina på besök från Norge, hon kom förövrigt med en lära gå-vagn från brio, perfa till lilleman som springer fram som om han aldrig gjort annat i hela sitt liv! Men hon visade mig en kul sak som jag helt missat att testa på själv, fram tills idag då;
Skickade mess till 118800 och detta var resultatet:
F: Vem är Lotta Räsänen?
S: Lotta är tjejen som aldrig någonsin skulle knäppa upp en enda liten knapp i sin blus, eller sätta på sig ett par lågt skurna jeans. Hon är nämligen den präktigaste tjejen i sverige och skulle lätt kunna konkurrera ut jungfru Maria om hon fick chansen! Men trots sin präktighet händer det att hon släpper loss lite grann ibland genom att släppa ut sitt hår. MVH 118800
Skickade såklart ett för kära älskling också;
S: Ulf är en sann karlakarl. Hans största intresse är motorer av olika slag och han luktar allt som ofta diesel. Maten kryddar han självklart med snussaft och när han inte är ute i skogen och hugger ved så spenderar han gärna ett antal timmar på den lokala sportpuben med "grabbarna" samtidigt som han vomerar ut könsord över diverse linjedomare. Väl i hemmet förvandlas han till den kärleksfulla familjefader han egentligen är. MVH 118800
Haha, tycker ni att det stämmer eller?
Våran första ihop med vår son. Helt underbart har det varit och det känns värt. Att ha fått och fortfarande ska träffa många nära och kära under julveckan har inte varit fy skam alls, riktigt jäkla mysigt och man känner hur mycket man saknar och behöver de få stunderna man väl får ihop.
Idag var gudmor Nikolina på besök från Norge, hon kom förövrigt med en lära gå-vagn från brio, perfa till lilleman som springer fram som om han aldrig gjort annat i hela sitt liv! Men hon visade mig en kul sak som jag helt missat att testa på själv, fram tills idag då;
Skickade mess till 118800 och detta var resultatet:
F: Vem är Lotta Räsänen?
S: Lotta är tjejen som aldrig någonsin skulle knäppa upp en enda liten knapp i sin blus, eller sätta på sig ett par lågt skurna jeans. Hon är nämligen den präktigaste tjejen i sverige och skulle lätt kunna konkurrera ut jungfru Maria om hon fick chansen! Men trots sin präktighet händer det att hon släpper loss lite grann ibland genom att släppa ut sitt hår. MVH 118800
Skickade såklart ett för kära älskling också;
S: Ulf är en sann karlakarl. Hans största intresse är motorer av olika slag och han luktar allt som ofta diesel. Maten kryddar han självklart med snussaft och när han inte är ute i skogen och hugger ved så spenderar han gärna ett antal timmar på den lokala sportpuben med "grabbarna" samtidigt som han vomerar ut könsord över diverse linjedomare. Väl i hemmet förvandlas han till den kärleksfulla familjefader han egentligen är. MVH 118800
Haha, tycker ni att det stämmer eller?
Muffinos
Idag har jag bakat muffins, både med After eight och Polly i. Det är jätteroligt att baka dem, men sen hamnar de mest i frysen och i älsklingens mage (där t om lite av smeten ligger haha) för efteråt är man rätt så mätt på dem redan om ni förstår? Båda muffinsorterna blev dock väldigt lyckade och inte alls torra!
Städat har vi också fått till idag. Vårdar sjuk liten herre nu också, precis som jag misstänkte blev det öroninflammation igen. 5;e behandlingen för honom nu så jag krävde en remiss till öronläkaren. Allmänläkaren ville först inte skriva en remiss p ga något svammel att de ändå inte gör något och att narkos är farligt. Jo det är också farligt att ärra trumhinnan med inflammationer i alltför intensiva perioder och då gav han äntligen med sig... Det är ju något man vill diskutera med en auktoritär person som är specialutbildad inom just det området, eller? Nej man blir krutmorsa när man väl behöver bli det, tack och lov.
Fick request på recepten på muffinsen och här kommer dem (saxat från matklubben.se):
Polly muffins
2 ägg
2 dl socker
3 1/2 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
75 g flytande margarin eller smält smör
1 dl mjölk
Lite kakaopulver att pudra över
1 påse Polly (stor eller liten beroende på hur mycket man äter under tiden man bakar)
12 Amerikanska muffinsformar
Gör så här
Vispa ägg och socker pösigt, rör i de torra ingredienserna följt av smör och mjölk. Klicka ut hälften av smeten i formarna. Lägg 3-4 polly i varje form och täck sedan med resten av smeten.
Grädda i mitten av ugnen på 200°C i 12 min. Gräddar man för länge finns risken att pollypralinerna smälter för mycket. När muffinsen svalnat, pudra över lite kakao.
Tips! Om du vill ha fina muffins som inte flyter ut, ska du använda dig av Amerikanska muffinsformar. Jag köpte mina billigt på Biltema.
Om man vill kan man även ha i 3-4 msk kakao i smeten, eller annan smaksättning, t ex kokosflinor, citronskal mm.
Grädda i mitten av ugnen på 200°C i 12 min. Gräddar man för länge finns risken att pollypralinerna smälter för mycket. När muffinsen svalnat, pudra över lite kakao.
Tips! Om du vill ha fina muffins som inte flyter ut, ska du använda dig av Amerikanska muffinsformar. Jag köpte mina billigt på Biltema.
Om man vill kan man även ha i 3-4 msk kakao i smeten, eller annan smaksättning, t ex kokosflinor, citronskal mm.
After eight muffins
2 ägg
2 dl strösocker
1 dl smält smör (är 75g smör)
2 dl gräddfil eller yoghurt (Jag använde turkisk yoghurt, nam!)
4-5 dl vetemjöl
2 tsk bakpulver
2 tsk vaniljsocker
4 msk kakao
En After Eightmintplatta till varje muffins
Gör så här
Vispa ägg och socker pösigt i en skål. Rör sedan försiktigt ner smör, gräddfil eller yoghurt.
Blanda mjöl, bakpulver, vaniljsocker och kakao i en annan skål. Blanda mjölblandningen försiktigt med äggsmeten.
Skeda upp i muffinsformar.
Stick en mintplatta djupt i varje muffins. Grädda i 225 grader ca 15-20 min.
Blanda mjöl, bakpulver, vaniljsocker och kakao i en annan skål. Blanda mjölblandningen försiktigt med äggsmeten.
Skeda upp i muffinsformar.
Stick en mintplatta djupt i varje muffins. Grädda i 225 grader ca 15-20 min.
Äntligen!
Internet och en dator igen...
Älskling och buspojk spillde ju vatten på min laptop så den är rätt död nu dessvärre. Men som tur är har vi ju en äldre stationär också som duger fint sålänge och idag fick vi tillbaka vårat nät efter flytten.
Jag fullkomligt älskar våran nya lägenhet! Grannarna är ju underbara, på gamla stället såg jag i princip grannarna 1 gång och hejade på nästan 1 1/2 år, här har jag redan hunnit pejla in och prata med merparten av alla grannar i området och hör och häpna; De verkar normala och riktigt trevliga! Har t om lånat ägg och gett en granne nybakade bullar som tack hihi. Det här känns som ett område jag vill och kommer låta mina barn växa upp på. Man kände sig hemma på en gång, en känsla jag fick jobba hårt för att känna på alla andra ställen vi bott på.
(Dock saknar jag närheten till alla vänner som var, det är mest trist!)
Iövrigt så rullar livet på, dock är gubben sjuk i bihåleinflammation och lillpojken febrig och förkyld. Aldrig förr har vi varit såhär sjuka, men det är ju livet med småbarn och förskolor.
Tjing!
Älskling och buspojk spillde ju vatten på min laptop så den är rätt död nu dessvärre. Men som tur är har vi ju en äldre stationär också som duger fint sålänge och idag fick vi tillbaka vårat nät efter flytten.
Jag fullkomligt älskar våran nya lägenhet! Grannarna är ju underbara, på gamla stället såg jag i princip grannarna 1 gång och hejade på nästan 1 1/2 år, här har jag redan hunnit pejla in och prata med merparten av alla grannar i området och hör och häpna; De verkar normala och riktigt trevliga! Har t om lånat ägg och gett en granne nybakade bullar som tack hihi. Det här känns som ett område jag vill och kommer låta mina barn växa upp på. Man kände sig hemma på en gång, en känsla jag fick jobba hårt för att känna på alla andra ställen vi bott på.
(Dock saknar jag närheten till alla vänner som var, det är mest trist!)
Iövrigt så rullar livet på, dock är gubben sjuk i bihåleinflammation och lillpojken febrig och förkyld. Aldrig förr har vi varit såhär sjuka, men det är ju livet med småbarn och förskolor.
Tjing!
