.

Det är vad vi har ägnat eftermiddagen åt!

Mika fick ju pengar i födelsedagspresent av morfar b la, så i eftermiddags bestämde vi för att ta en spontantur till Torp och göra en raid i affärerna efter lite fina kläder till lillkillen. Supernöjd blev jag, allt gick på en väldigt dräglig summa på runda 300:-! Särskilt nöjd är jag eftersom jag redan på förmiddagen hunnit spana in vad jag ville ha via internet och i vilka butiker... H&M och Lindex med deras barnkläder är ju grymma!

Så himla skönt att bara fått känslan att NU åker vi bara, helt sådär och att det gick så galant att komma iväg utan en massa strul är ju helt underbart... Framtiden ser väldigt ljus ut nu! Trodde aldrig det gick att komma iväg smidigt med barn utan en massa förberedelser. Börjar väl lära mig det nya livet som morsa, haha!




Awesome!

Så har vi äntligen fått träffa våran son!

Han mötte kvällssolen den 12;e maj vid kl18.06. En stor liten krabat på 4745g (inte 5745 som jag skrev i min förvirring först haha) och 54cm lång, inte illa!

Jag gick hemma med regelbundna förvärkar i 12 timmar innan jag gav upp och åkte in och fick stanna kvar på sjukuset, så skönt! Ville verkligen vänta till det sista innan vi åkte in för att inte bli hemskickad och så blev det. Sedan låg jag på sjukhuset i ytterligare 12 timmar och kämpade med att få ut krabaten, men han ville inte riktigt vara med. Hela förlossningen och alla förväntningar om hur den skulle vara grusades totalt när vi insåg att han inte ville komma ut på egen maskin. Sugklockeförsök (som lämnade hemskt fula sår i bakhuvudet, stackars bebis) som misslyckades, jag var helt utslagen och halvt medvetslös av smärtan och av att ha kämpat så länge med en omöjlig uppgift. Tillslut blev det ett urakut kejsarsnitt och allt som hörde en "normal" förlossning var som bortblåst. Men det var en oerhörd lättnad att man fick bli snittad tillslut för den smärtan vid värkarna var inte att leka med på slutet...!

Nu är vi så äntligen hemma och försöker rehabilitera oss (mig) så gott det går och först nu börjar jag känna mig ganska så normal igen! Det är ju trots allt en stor bukoperation man genomgått och snittet blev dessvärre infekterat så återhämtningen har tagit sin lilla tid. Det har varit en prövning våran första tid samman, men gud vad jag är lycklig över min lilla skatt <3 Trodde aldrig att jag skulle vara så tacksam för att bli väckt i tid och otid på nätterna av gallskrik, blöjbyten och allt som hör ett litet barn till... Men nu är han här och det med råge!

Bäste Bebis,

Härmed varslar jag, i egenskap av hyresvärd, Dig om vräkning.

Vräkningen kommer äga rum snarast, dock senast inom 2 veckor. Till grund för vräkningen föreligger totalt ointresse från Din sida att följa sedan tidigare överenskommen hyresperiod med slutdatum 10-05-09.

För att underlätta för alla berörda parter ber jag Dig att flytta ut självmant.

Med vänlig hälsning
Hyresvärden Mamma

-------------------------------

Haha underbart vad man kan hitta på nätet... Nå, nu är du varslad där inne iaf!

Var hos BM idag på mötet som inte skulle ske egentligen, men bebis vill ju annorlunda. Fick gjort en hinnsvepning idag, så nu baske mig borde det väl ta sig! Kan ju alltid hoppas iaf. Nåja, jag lider inte så mycket av att gå över tiden heller egentligen, bara lite tungt att rulta omkring länge till. Sen börjar fantasin om vad man skall aktivera sig med om dagarna att sina ganska så bra med, har ju trots allt rultat omkring här hemma nu i ett par månader! Skönast är väl att solen är framme och man kan vara ute och samla på sig lite färg...

Mums!
Årets första jordgubbar kom älsklingen hem med idag. Trodde dem skulle vara hemsk beska och sura, men jag kan säga att det har inte kittlat min gom så mycket sedan det var säsong för citrusfrukterna och jag mölade apelsiner som en tok... Yum!

Fick även hem min tradera vinst idag, två tuffa t-shirtar till barn. Tradera är underbart, man hittar så mycket för så låga priser där... T-shirtarna budade jag hem på 1:- respektive 10:-. Helt överkomligt pris!





Till sommartuffa småttingar...!

Så fick vi åka in ännu en trip till Östra sjukhuset igår. Hjärtljuden hos BM var lite höga igen, men som vanligt på sjukhuset så var ju allting stabilt igen. Skönt det! Hela eskapaden tog oss 5 timmar... Så nu har vi sagt att nästa gång vi åker in så åker vi inte hem utan bebis! Inga fler slötimmar på sjukhus.
Fick till ett ultraljud också, bebis är stooor! och fortfarande en han. Inga könsbyten mitt upp i allt här inte!
Fick en finsk läkare som tittade på mig, hon tyckte att det var bara till att bita ihop och härda ett tag till, mitt bäcken klarar en stor gosse! (Nästa gång vill jag ha en mjäkigare läkare av annan nationalitet som inte har lika mycket "jävlar anamma" i sig haha).

Iövrigt så rullar livet på i sin gilla gång.. Tycker mest synd om älskling som hela tiden är på spänn och redo för att skjutsa in mig till förlossningen. Skall bli så skönt när denna pressen är över och man kan njuta av ett normalt liv igen. Han får stötta mig så mycket nu, mitt bäcken håller på att ge upp...

Lotta 23 år är plötsligt 85. Kan inte alltid ta på mig mina byxor själv (tar emot att häva upp benen), har stödstrumpor (Gött äre!), springa, vad är det?, diska och laga mat = 3 timmar på soffan efteråt, ballongfötter och karpaltunnelsyndroms händer allan. Stackars älskling vad du får leva med ett tag till... haha!

Inför min förlossning, kära vänner:

- När jag väl skall föda barn, så LOVAR jag att ni alla får reda på det tids nog... Dvs när jag vill och är redo för det. Så går jag nu över tiden, ge fan i att tjata; TACK! Ni missar inget, jag lovar.

- Det hade varit väldigt trevligt att få basunera ut bebis själv, så inga hjälpande händer vad gäller att sprida det som en löpeld fortast möjligt... Typ FB. Big no no!

- Om jag inte svarar på era 20 sms, eller ringer er var 5;e minut, lev med det, jag snoosar bebishud och bondar!

Så, haha, nu vet ni. Har haft gott om tid att fundera nu mot slutet, jag hoppas ni respektera det!
/Bestämd blivande morsa! (Med glimten i ögat såklart...)